Som vanligt under vårterminen får jag anledning att fundera över detta med nationella prov. Läser jag på Skolverkets hemsida, den del där det är vanliga frågor om det proven, hittar jag bland annat:

1. Vad innebär det att ett nationellt prov är obligatoriskt?

Läraren är skyldig att genomföra proven med sina elever och använda proven som stöd för bedömning. Detta gäller för både kommunala och fristående skolor.
Proven är obligatoriska i:

• årskurs 3, 6 och 9
• specialskolan i årskurs 4, 7 och 10
• den inledande och högsta avslutande kursen på respektive program i gymnasieskolan med undantag för kursen svenska 2 och svenska som andraspråk 2
• kurs B, C och D i utbildning i svenska för invandrare (sfi).

Det är intressant hur man i svensk skolpolitik idag säger att man vill höja lärararnas status, samtidigt som man inte litar på att de kan göra det de är utbildade för, det vill säga: avgöra vad elever kan, vad de behöver jobba mer med, och hur de ska uppnå kunskapsmålen. De nationella proven blir som en misstroendeförklaring vad gäller lärarnas kompetens. Sedan säger man att lärarnas status måste höjas.
Intressant är att jämför med Finland, det gör ju även våra svenska skolpolitiker. Det finns ett par intressanta skillnader mellan svensk och finsk skola:
I Finland har de inte skolplikt. De har istället något som kallas kunskapsplikt, men hur man tillskansar sig kunskapen lägger sig inte politikerna i.
De har inte nationella prov, utan gör gällande att lärarna har gått en lång och grundlig utbildning för att på ett mer nyanserat och rättvisande sätt bedöma elevernas kunskapsnivå, vad de behöver arbeta mer med, och hur de bäst kan stödjas i sin utveckling. Tydligen går det utmärkt utan nationella prov, i landet som brukar sägas ha världens bästa skola …
Finska skolpolitiker som jag sett uttala sig i media, har i princip sagt att deras jobb är att se till att skolan och eleverna får de resurser som behövs för att kunskapsplikten ska uppfyllas, men sedan ska de inte lägga sig i hur det görs, för det finns det proffs som kan mycket bättre, det vill säga lärare och pedagoger.De har också uttalat att de inte kan storma igenom reformer, då skola tar tid att förändra, och det kan inte vara politiker som bestämmer hur, vad och när förändringen ska ske, för har ingen aning, i alla fall inta lika mycket aning som de professionella.

Hur blev detta, att vi ska ha den bästa skolan i världen (igen), och så tittar vi på Finland som tycks ha en riktigt bra skola, och så gör vi inte som de gör? Istället går vi tillbaka till hur vi gjorde i Sverige för 40-60 år sedan, då var vi ju riktigt bra i internationella jämförelser, så det måste ju vara det rätta.

När Rudolf Steiner startade den första waldorfskolan, i Stuttgart, 1919, ställde han upp fyra grundprinciper, som skulle gälla för skolan. Dessa var:
1. Öppen för alla barn.
2. Gemensam undervisning för pojkar och flickor.
3. En enhetlig 12-årig skola.
4. Lärarna som undervisade barnen skulle själva bestämma över undervisningen, med minimal inblandning från staten och ekonomiska intressen.

Särskilt punkt 4 är intressant att ta i beaktande. Man kan ju tycka olika om hur viktig den är, men jag kan ju inte sticka under stol med, att för mig är den extremt viktig. (De två första är inte så kontroversiella i Sverige idag, som de kanske var 1919, och den tredje appliceras i alla fall på 15 waldorfskolor i Sverige, medan övriga i alla fall kan förväntas följa grundprincipen i planeringen även av de lägre klasserna.) Att jag tycker den är så viktig har att göra med att jag anser att skolan är för eleverna, inte för företag och näringsliv eller för staten. Skolan är helt och hållet där för elevernas skull!

Men hur ser det ut idag, med den skolpolitik som förs i Sverige idag, med en växande statlig kontrollapparat (där nationella prov är en, endast en, del av det hela) och en ökande detaljstyrning från statlig håll, in i vad som ska tas upp, och vad som ska fokuseras på i klassrummet. Det är i allt mindre grad de utbildade lärarna (minst fyra år på högskolenivå) som kan göra den bedömningen. Och nu kommer även moderaterna med en ‘plan för skolan’ …

Titta på punkt 4, fundera på hur viktig du tycker den är: Är skolan till för eleverna eller för företagen?

Moderaterna vill att arbetslinjen skall vara central i skolan och vill se en stark koppling mellan skola och näringsliv. Det framgår av partiets nya plan för skolan som presenteras inom kort [...]

http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/moderaterna-vill-inf%C3%B6ra-arbetslinje-i-skolan-2270141